Wednesday, March 24, 2010

Markus citat 7-10

Citat 7
"- Får jag låna den här? sa han och tog fatt i en långsmal trästatyett som stod i bokhyllan."
(s.209)
Detta citatet är från när Van Veeteren är hos en tjej som har bott i samma hus som "mördaren" och Van Veeteren funderar på att gå in till "mördarens" lägenhet. Han hade inget vapen så därför tog han en trästatyett istället. Jag valde citatet för när jag läste denna delen av boken så började mitt hjärta slå lite extra snabbt. Jag tänkte att äntligen får de fast den där mördaren, när jag läste vidare och insåg att "mördaren" har flytt sin väg så blev jag lite besviken. Jag var beredd på lite action.

Citat 8
"-något behov av att lysa sig fram skulle han inte ha. Vare sig utomhus eller inomhus. Han kände dessa vrår. Dessa dörrar och knarrande trappsteg." (s.258)

Detta citatet är när Biedersen förbereder sitt avgörande möte med "mördaren". Han har länge funderat hur han skulle överlista denna smarta människan. Jag tycker att det var smart av Biedersen att locka till sig mördaren och dessutom locka till sig henne till hans barndomställe som han kunde utantill. Spännande att se hur det slutar, Biedersen vs Mördaren.

Citat 9
"Dom stod inne i en portgång och hade den där tjejen med sig...inte mer än sjutton-arton, skulle jag tro, och dom låg på henne rätt hårt..." (s.280)

Detta citatet är från när ett vittne pratade med Van Veeteren om vad han hade sett på någon muckarfest för flera år sedan. När man läser det så förstår man att det handlar om en våldtäkt och då efter att ha kännt en ilska mot mördaren och hennes mamma så tycker jag genast väldigt synd om de båda. Jag tycker även att det är mördaren och hennes mamma som är de riktiga offren i denna boken, de där männen förtjänade det mer eller mindre om det nu verkligen är sant.

Citat 10
"Väntar på Er. Jelena Walgens kan ge besked om var jag finns." (s.298)
Detta citatet är själva brevet som var till Van Veeteren. Han fick brevet precis efter Biedersen hade hittats död. När jag läste detta så började min hjärna tänka på flera saker, bl.a. på om mördaren hade tagit Jelena som gissla eller kanske rent av att de två sammarbetade. Jag tänkte även på var mördaren kunde befinna sig. Det gjorde boken lite mer spännande vid det tillfället.

Markus kriminalgenre

Jag tycker inte att boken hör till en genre utan den är faktiskt en blandning av några stycken. Den genren som boken är mest lik tycker jag är "Pusseldeckaren". Det som stämmer överrens med "Pusseldeckaren" är att det är en knepig gåta som står i centrum. Gåtan som står i centrum är varför hon mördar dem. Det är egentligen det enda som man inte vet. I detta fallet är det ju ingen detektiv utan en kommisarie, Van Veeteren. Han är en medelmåtta, precis som huvudpersonen brukar vara i "Pusseldeckaren".



Boken är även lik genren "Polisromanen" på det viset att poliserna står i centrum. Genom boken följer vi huvudpersonen Van Veeteren och hans kompanjoner som försöker lösa ett brott, de sammarbetar bra och jobbar hårt tillsammans.



Det finns även vissa likheter med den "Klassiska". Det är en lite udda kommisarie i detta fallet. Då syftar jag på Van Veeteren, han är lite udda på ett bra sätt tycker jag. När det gäller hur han ska lösa brottet så gör han precis som det typiska för den "Klassiska" d.v.s iaktta och dra logiska slutsatser utifrån små ledtrådar.

Boken har inte många saker som stämmer överrens med genren "Den hårdkokta amerikanska kriminalromanen" förutom att i vissa delar av boken kan det vara lite brutal ton och hårda tag.

Om vi sammanfattar det hela så tycker jag att denna boken har lite av alla, mer av vissa och mindre av andra. Jag tycker att boken har mest som passar in på "Pusseldeckaren" och "Polisromanen"

Tuesday, March 23, 2010

Christian, kriminalgenre

"Den psykologiska kriminalromanen"

Kvinnan med födelsemärke

Boken börjar beskriva en kvinna, som är ensam besökare på sin mammas begravning. Mamman hade gett dottern ett viktigt uppdrag före sin död. Redan här anar man att denna dotter blir viktig längre fram. Dottern beskrivs som lite speciell, och att hennes uppväxt kan inte varit helt normal.

Dottern nämns inte på ett tag, men det är klart att hon kommer att återvända i boken.

En liten grupp poliser arbetar till en början med de första morden, alla där har var sitt ansvar, ingen ensam ansvarig - eller hjälte arbetar ensam. Efterhand som polisen ser ett samband mellan de olika morden, växer gruppen, och alla delar på uppgifterna. Van Veeteren tänker t o m att han hoppas att en av de andra i gruppen ska lösa morden.

Mordoffren och deras vänner beskrivs ganska noggrant, och det har inte alltid med själva handlingen att göra. "Den lille tyskläraren" som förbises av omgivningen, fru Biedinger som mindre vetande hemmafru, Van Veeteren som lite trött på det hela, poliserna som sänds ut för att arrestera Biedinger tar det lugnare än vad de borde.
Man förstår mördaren som en besatt person, mycket noggrann i förberedelserna, och med ett klart motiv (dock inte för läsaren i början).

Det flyter lite ihop med "polisromanen", rutinarbetet beskrivs noga, t ex när det gäller att söka upp alla i militärskolans klass, förhören hemma hos människor.
Alla i polisgruppen verkar vara viktiga för utredningen, och tillsammans löser de mordfallen, lite långsamt verkar det, men det fungerar.
Det är typiskt storstadspolisarbete, ganska många medarbetare, det finns bil att låna och man kan ringa till en annan mindre stad och begära hjälp av polis.
Som i "den hårdkokta kriminalromanen" visar den samhällets baksida med brott och trasiga människor.
Liksom "pusseldeckaren" är gåtan lite knepig, även om det finns gemensamma punkter i brottet (vänner, samma klass). Det tar lite tid innan allt hänger samman.
Författaren beskriver ofta andra människors beteende, både positivt och negativt, precis som i "Klassikern".

Mördarens tankar kommer fram, de skyldigas tankar beskrivs. De som begått brottet är beredda att mörda för att komma undan.

Jenny Kriminalgenre

Jag tycker att boken har drag av både '' Klassikerns'' och '' Den Psykologiska kriminalromanen ''.

Eftersom man får tänka mycket själv när man läser boken och man får små ledtrådar i varje kapitel som man själv får sätta ihop. Allt är inte helt uppenbart, utan man får själv lista ut varför det hände, vem som är mördaren och vad som har hänt innan. Varför mördaren spelar upp en melodi för varje offer och vad dom har för koppling till just den melodin. Men det gör bara att man vill läsa mer av boken och man vill vet vad som har hänt. Boken har ju också drag av '' Den Psykologiska kriminalromanen'' att handlingen är om mördaren som är i centrum, läsaren får följa mördaren steg för steg och polisen utredning. Man får läsa om båda sidor, både polisen och mördaren. Man får följa polisens kamp mot tiden att hitta mördaren innan det är försent och man får följa mördaren som vill ha tillbaka rättvisan. Boken kretsar runt mördaren och varför hon mördar, men man får reda på sen att mördarens mamma hade blivit utsatt av tre män. Mördaren fick i uppdrag av sin mamma innan hon dog att hon skulle döda dem tre männen.
Boken utspelar sig i stan och ibland på landet, och inte i Sverige utan någon annan land.
Poliserna i boken är civila, dom bär inget uniform. Jag tycket boken är väldigt lik Beck serien, för där är poliserna också civila. Jag tycker det är bra att dom ha civil kläder för det kanske är lättare att få fram det dom vill ha än när dom har uniform. Då kan ju alla se att dom är poliser, och då vill kanske inte folk hjälpa till lika mycket.
Jag tyckte boken var väldigt seg och tråkigt från början, men sen när man började komma in i boken blev den mycket bättre och spännande. Boken var bra på det sättet att det började med att man fick en bild av mördaren och hur hon kände sig. I vissa kriminalböcker börjar det med mordet och polisens utredning. Jag tycker att om man gillar serier som Beck, Wallander så ska man helt klart läsa denna bok. Verkligen jätte spännande och man ville inte sluta läsa när man var igång!

Kriminalgenre till "Kvinnan med födelsemärket"

Det känns som att alla genrer har mer eller mindre ett sammanhang med boken. Tex att det är en stadsmiljö från Polisromanen, ingen vet var människosjälen döljer från den psykologiska kriminalromanen och samhällskritisk och samhällets baksida från den hårdkokte amerikanske kriminalromanen. Lite smått och gott från alla.

Men den genre som den mest överväger till, är genren polisromanen. Det är ju storstadsmiljöer dom jobbar i och att i hela boken jobbar dom i rutiner. Dem knakar dörr, förhör personer, tar reda på bakgrunder om personer och om det finns någon koppling eller sammanhang mellan dem, har misstänkta. Mer eller mindre allt som en vanlig polisrutin innebär.

Dom jobbar ju även i kollektiv, dvs att det är en hel grupp från polisen som jobbar med fallet och löser det och inte bara en enstaka detektiv eller person. Dem är ju 10 st i boken (Van Veeteren, Münster, Reinhart, Rooth, Jung, Heinemann, deBries, Ewa Moreno, Hiller och Widmar Kruse) Med detta överväger allting till att boken tillhör genren Polisromanen.

Händelserna i boken kan absolut ske i verkligheten dvs att den är realistisk, vilket gör den väldigt bra och spännande!

Monday, March 22, 2010

Jenny citat 11-12

Citat 11: s . 257
Inte ett spår. Hon är inte här, och hade inte varit här.Ännu.Han säkrade pistolen och stoppade ner den i kavajfickan. Men hon skulle komma.

Detta är inget citat, men jag valde det för att jag tyckte det gjorde boken spännande. Han som nu detta handlar vet vad han gjorde mot en flicka, och han visste nog också att det skulle komma ut för eller senare. Han visste ju att det han gjorde var fel nu, men inte då. Nu måste ju han betala det han en gång gjorde mot en unga flickan. Han har ju läst om dom andra två som har blivit mördad, och nu var det hans tur. Jag tycker att denna biten av boken är mest spännande och det är här alla bitar faller på plast.

Citat 12: s.292
Kvinnodagen, tänkte han sedan medan han stod och lät ölen ta den naturliga vägen ut. Jävla påhitt.
Dörren fick upp och mannen i mörk kostym kom in. Han nickade åt Biedersen.
-Skönt att man får vara ifred härinne i alla fall, sa Biedersen och tecknade med huvudet åt oväsendet därute.

Allt handlar om att Biedersen har varit i sin stuga och väntat på hon, att hon skulle komma och ta sin hämnd mot honom. Men hon dök aldrig upp. Men nu när han en dag är på krogen och ska koppla av så blir allt fel. Jag tycket att detta citat är väldigt bra och spännande för att Biedersen tror att allt är lungt och bra. För när han då står och lättar på trycket så kommer ju en ''man'' in på toan, men ''mannen'' är ju mördaren. Biedersen är kanske lite berusad av ölen så han ser inte att det är hon först utan sen när dom står ansikte mot ansikte så ser han.

Sunday, March 21, 2010

Christian, Citat 8-11

Citat 8

Sid 204

”Hustrun såg upp från spisplattorna som hon just var i färd med att rengöra med hjälp av ett nytt medel som hon hittat i butiken under gårdagen och som sades vara effektivare än alla andra kända märken.”

I denna extremt långa mening, 37 ord, inga kommatecken, beskriver författaren som en enda lång tanke – en hemmafru, en kvinna som går på reklamens budskap och den bild som författaren vill vi ska se av fru Biedersen.

Citat 9

sid 219

”Att få fatt i gärningsmannen…kvinnan. Sedan skulle förstås andra ting vidta, andra hjul börja rulla – förhör och häktningsförhandlingar och andra formella procedurer i det lagliga maskineriet, men det var någonting annat. Jakten skulle vara över.”

Van Veeteren anar att hans roll är att jaga ett byte, och när jakten är slut, har han fullföljt sin uppgift. Ungefär samma situation för den han jagar - när mördaren är klar, är jakten klar.

Citat 10

Sid 235

”Det sk tågspåret – innebärande att Maria Adler skulle ha rest med 18.03-tåget från Maarsdams centralstation, destinerad norrut – kunde varken bekräftas eller avskrivas.”

När utredarna nu äntligen fått ett namn på kvinnan de sökte för morden, gick det inte att bekräfta att hon varit på tåget, det trovärdiga vittnet hade bara sett ett skinhead. Polisen hade inte en tanke på att hon kunde vara förklädd eller förändrad. Intressant, men ganska dåligt av polisen. Mördaren hade ju visat tidigare att det gick att komma undan.

Citat 11

”-Okey, vi får väl ta det lite försiktigt, då. Hur långt är det till Wahrhejm? –Arton kilometer. Vi är där på tio minuter. Ska vi sätta på ljuset? –Ljuset? Nej, för fan. Diskretion, sa han, Munchel.”

När det äntligen finns en möjlighet att fånga mördaren, har inte van Veeteren mycket till övers för polischefen i det distriktet. Poliserna som skickas ut, har ingen aning om allvaret. Författaren vill förklara skillnaderna i effektivitet mellan olika polisgrupper.

Marcus citat 7-10

Citat 7. Sida 239.

Han hade just svängt om hörnet, när han hamnade rakt i armarna på ett gäng skrålande unga män, som tydligen bara stått och väntat på ett lämpligt offer.


Detta är när Van veeteren är på väg hem från mahler som han råkade ut för lite bråk med unga män som bara väntade på ett offer. Jag valde detta citat för att det sammanhänger väldigt mycket med dagens unga gäng. Det kan vara 4-5 st som inte har nåt att göra och kommer på att man kan gå ut en kväll och pryla nån för att det är kul! Varför ska man göra det? Varför ska man slå sina med människor? Det brukar vara personer som inte kanske har jobb eller så kan det vara nåt inom deras familj.


Citat 8. Sida 246.
Begav sig ner till matsalen och åt middag oftast som en av de första gästerna, någon gång alldeles ensam i hela den överdimensionerade, råttbruna lokalen med fadda kristallkronor och dukar som en gång i tiden var vita.

Detta är när Biedersen är på hotell Pawlewski och har varit där en tid nu. Detta citat kanske inte har nån mening men jag tycker ändå att det intressant att dom fortfarande använder sån här mening som t.ex "dukar som en gång i tiden var vita". När man har sett en gammal film så brukar dem använda detta uttrycket för att beskriva att hotellet är gammalt och ingen har varit där på jätte lång tid.

Citat 9. Sida 273.
Hon hade spelet i sin hand igen.

Detta kommer ifrån när dottern ser Biedersen i värdshuset och ser honom sitta i ett hörn med en öl och en whisky. Då inser dottern att hon hade spelet i handen för det var Biedersen som hade lockat dit henne och det förstod hon från första stund. Men hon kunde inte skjuta Biedersen i värdshuset för där satt för mycket folk och hon ville inte riskera något.

Citat 10. Sida 287.
-Ursäkta mig, sa hon. Jag är en fjolla.
Javisst, tänkte Van Veeteren. Men svara nu för i helvete.

Jag vet inte varför jag tog detta citatet. Jag tyckte det var väldigt roligt för när Van Veeteren vill ha svar så vill han ha det snabbt och inte några riktigt onödiga svar. Så när man läser sådana saker tycker man automatiskt att det är mycket roligare att läsa den här boken.

Thursday, March 18, 2010

Marcus Kriminalare

Efter ha kollat runt lite vilken genre boken har så har jag kommit fram till att den har lite av "klassikern", "polisromanen" och lite av "Pusseldeckaren".

När man läste boken så måste man tänka lite när man läser den för annars tycker man den är tråkig. Man får inte reda på exakt vad dom menar eller vad dem kommer fram till. Man får små ledtrådar som man får tänka från och ibland kan det vara lite irriterande för man vill ju veta vad som händer i boken och inte ska behöva tänka fram det själv. Men när man börja förstå handlingen i boken och förstod deras små ledtrådar så tyckte man att boken var kanske inte helt bra men inte jätte dålig i heller.

Boken har också fått lite från "Polisromanen" på grund av att boken hade också ett rutinarbete när en person blev dödad. Dom kolla upp när personen blev dödad, hur han blev dödad och varför just dem fick två skott i bröstet och två i underlivet. Läsaren vet ju vem mördaren är men det hade man nog inte förstått om var en av detektiverna. Men efter tredje mordet har dem fått reda på vem mördaren är.


Boken miljö utspelar sig både på landet och staden. Vilket gör att man inte kan binda boken till nån speciell genre. Detektivernas bär inte någon uniform, dem har vanliga kläder vilket är bra för hade detektiverna haft uniform så hade folket i boken förstått att det var nån slags polis men inte vilken. Hade detektiverna haft uniform så hade det nog påverka handlingen i boken för då hade det påverkat personerna som i sin tur hade ljugit för detektiverna.

Jag tycker att är rätt spännande efter att ha läst ut boken. Den var ganska seg i början och den kan också vara seg när man inte har läst den några dagar emellan. Jag vet inte om jag hade rekommenderat den här boken till någon för den hoppar runt i berättelsen.

Amanda 10-14

Citat 10. Sid 186.

"Van Veeteren drog ut en tandpetare och bröt av den."



Detta citat är inte särskilt intressant för bokens handling men det är en sak som jag har uppmärksammat och jag är säker på att jag inte är ensam om det. Van Veeteren har oftast/alltid en tandpetare i munnen. Jag tror att det är något som författaren vill att vi ska uppmärksamma och det är nog ett sätt att få Van Veeteren att framstå på ett visst sätt. Lite "macho" och oberoende av andra, han bryr sig inte om vad andra tycker om honom. Han knäcker tandpetarna på mitten och slänger dem på golvet istället för att anstränga sig och slänga dem i papperskorgen Han bryr sig inte alls om vem som städar och att det blir extra jobb för den personen. Jag anser verkligen att författaren har lyckats när han får en att uppmärksamma en sådan sak, som egentligen inte betyder ett dugg.

Citat 11. Sid 210.




"Med vänster hand tryckte han långsamt ner handtaget. Den högra kramade om statyetten. Han märkte att han eftersvettades en smula sedan bastun. Dörren gled upp. Han rusade in. Det tog honom mindre än två sekunder att förstå att rummet var tomt. Mer än tomt."

Med det här citatet vill jag påpeka två saker, först att författaren är riktigt bra på att beskriva in i minst detalj, vilket gör det mer spännande. Sen själva händelsen, det är märkligt att hon bara helt plötsligt är försvunnen. Var har hon tagit vägen? Hur kan hon lämna stället precis i tid? Har hon någon som spanar till henne eller har hon möjlighet till att höra vad som sägs på polisstationen? Eller, hon kanske hörde när hennes granne tipsade? Vem vet, det kanske till och med är så att hon inte har givit sig av frivilligt? Författaren har inte skrivit om henne på länge så vem vet?

Citat 12. Sid. 280.

" - Dom stod där runt om henne, liksom... rätt så packade var dem, och jag antar att hon inte var särskilt intresserad, eller hur man nu ska säga. Dom snackade och skrattade och vägrade att släppa henne ifrån sig i alla fall."


Tänk att polisen äntligen får in ett vettigt tips. Bra att någon vågar säga till om vad de såg, det var också imponerande att han kom ihåg det efter så många år även då han var berusad när han såg det. Mönstret blir allt mer synligt. Fyra män var inblandade i det hela och tre av dem är redan döda.

Nu förstår jag hur männen på restaurangen kunde veta att det var någons dotter, det visade på vad som hade blivit konsekvenserna av deras handling.


Citat 13. Sid 285.

" Ett slag hade han också funderat på att lägga sig i sängen istället men någonting hade hållit honom tillbaka"

Jag tänkte när jag läste detta att om han blir allt för slapp nu och börjar ta förgivet att hon inte kommer, att faran är över så kommer hon säkert att komma. Faran visar sig oftast när man minst anar det. Hittar inte så jättemånga nya citat som fångar mig. Det är roligare att spekullera när man inte vet så mycket, ju mer man vet ju mindre finns det att diskutera och spekullera kring.

Citat 14. 301.

"Min far var 4 män- Det var natten till den 30 maj 1965. Hon var sjutton år och oskuld. De våldtog henne i två timmar i ett studensrum i Maardam."


Detta citatet tog jag med enbart för att det gjorde mig så tom inombords på något sätt. Läser man brevet fårstår man att hon inte anser sig vara värd att leva. Förstå hennes frustration men samtidigt vet tycker jag nog inte att det var ett bra sätt att hämnas på. Det var ju så många år sedan. Jag tycker att slutet är mycket bra skrivet, det är gripande och intressant fångat.

Jenny citat 6-10

citat 6: s. 207
''- Berätta, bad han när de slagit sig ner i hennes rum med snedtak och blå tapeter. Ni hade sett en kvinna som använde en bandspelare i en telefonhytt, om jag förstod det rätt ? Hon nickade.
-Här ute i hallen. Den är till för oss som hyr rummen. Ja, mot luren..en sån där liten kasssetthistoria.
- Vem då ? Frågade Van Veetern.
- Fröken Adler, hon som bor här brevid.
-Adler ? sa Van Veetern.''


Efter det tredje mordet, har polisen kontaktat tidningen om hur det ligger till och mördaren är ute efter en speciell militärgrupp. Kriminallarna berättar då får tidningar att dom behöver all hjälp med att hitta mördaren. Dom får in många uppgifter, men det är speciellt tre som är intressanta. Van Veetern tar hand om ett av dom. Citatet handlar då om att Van kontaktar en kvinna som heter Katrine Kroeller som har iakttagit en kvinna som har hållit upp en bandspelare mot en telefon. Det blir allt spännande när man läser eftersom nu är polisen på rätt spår och spåren blir allt bättre och bättre. Polisen är hela tiden så nära, men varje gång så är det alltid något som kommer i mellan.

Citat 7: s.224
- Jag börjar tro att hon är landets mest iakttagna kvinna, i själva verket. Dom har ju sett henne överallt, tamejfan. På restaunger, fotbollsmatcher, parkeringsplatser, kyrkogårdar ... i taxibilar, bussar, affärer, biografköer. Van Veeteren tittade upp. -Vänta lite, sa han. Säg om det där! -Vad då? sa Reinhart. -Det där du rabblade upp. -Vad fan då för? Van Veeteren viftade avvärjande med handen. -Strunt i det. Kyrkogårdar...


I mitt sjätte citat så nämner jag då om att Van Veeteren som tar han om ett tips som hjälper polisen att få mer spår och ledtrådar om mördaren. Men dom vet fortfarande inte vad hon är och vad hon gör. I detta citat sitter Van Veeteren och Reinhart och snackar. Dom har fått in flera tips på att människor har sätt henne överrallt och det gö det mycket svårare för polisen. Då dom måste gå igenom alla tips och information dom har fått. Då Reinhart börja prata om vad människor har sätt henne, nämer då han kyrkogården. Van tänder till direkt, fotografierna från Ryszard Maliks bergavning och på bilderna ser han en kvinna som han vet direkt är mördaren. Nu när man väl har kommit så längt i boken att den nästan tar slut vill man sluta läsa den och varje kapitel blir allt spännande.

Citat 8: s. 234

'' Trettifem unga män. Fem döda. Tre av dem genom denna kvinnas försorg.''

Citatet handlar om Maria Adler ''mördaren''. Då Van är hemma sitter han och tänker på hur en sådan kvinna av den storleken och åldern kan göra något såhär och varför hon gör det. Det jag tycker är annorlunda med boken är att kvinnan är en mördare och det är oftast män som är det. Att en kvinna har mördat fem personer och är på väg att mördar fler. Oftas ses kvinnor som svag och inte kan göra samma saker som männen. Det är ju delvis sant, men i alla fallen är det ju inte så.


Citat 9: s. 241
'' - Var dom invandrare? frågade den vakthavande konstaplen. -Nej, sa Van Veeteren. Bodybuilders, snarare. Varför skulle dom vara invandrare.''

Citatet är om när Van är på väg hem och blir på hoppad av några ungdomar. När han sen kommer tillbaks till polisen frågar konstaplen han om dem är invandrare. Man kan ju alltid fråga sig det, man varför tror folk att när någoting har hänt så är det alltid invandare som är inblandade. Det kan ju lika bra vara någon annan som inte är invandrare. Jag tycker det är fel att man alltid ska tro det. Det är ju som att dra alla över en och samma kant, bara för någon har gjort något dumt så är inte alla invandare så.

Citat 10: s.254

''-Fru Biedersen ?
-Javisst.
- Mitt namn är Pauline Hansen, Jag är en affärsbekant till er man, men jag tror inte vi har träffats?
-Nej..nej, det har vi nog inte. Min man är inte hemme för tillfället.

Jag valde detta här citat för att men kan gissa på att det är mördaren som ringer hem till sitt fjärde offers hem och snackar med han fru. Mördaren får då reda på att han inte är hemme utan är ute på affärs resor och att han kanske skulle stanna vid familjen stuga. Boken blir bätter då man vet att hon är fortfarande ute efter fler att mörda och hon tänker inte stanna fast hon har läst om sig själv i tidningen och hon vet hur hon ligger till.



Karolina kriminalgenre

Jag tycker att Kvinna med födelsemärke har drag av både "Klassikerns" och "Den psykologiska kriminalromanen" eftersom läsaren får tänka själv och sätta ihop ledtrådarna. Allt är inte helt uppenbart, utan läsaren måste lista ut saker själv; varför morden begicks, varför just de här männen blev mördade och varför mördaren spelar upp samma melodi varje gång innan morden begås. Läsaren får små ledtrådar som man inte riktigt vet vad de betyder. Det gör att läsaren fångas av handlingen och vill läsa vidare.

Boken har också drag av "Den psykologiska kriminalromanen" eftersom mördaren är i centrum. Boken följer mördaren steg för steg och läsaren vet var hon håller hus. Allting i boken kretsar kring att lösa morden. Mördaren har drivkraften att mörda, eftersom hennes mamma blev våldtagen av dessa män.

Boken utspelar sig både i staden och på landet. Därför kan inte miljön knytas till en speciell genre. När jag ser hur poliserna handlar i boken uppfattar jag dem mer som detektiver. Poliserna bär inte uniform, utan de jobbar i civila kläder. Vid ett tillfälle står det att en av poliserna inte hade med sig sitt tjänstevapen, som vanligt. Jag tycker att man som polis bör ha med sitt tjänstevapen när man är i tjänst.

Det finns tre saker som knyter ihop offren med varandra. Det första är att de gick samma militära utbildning samtidigt. Detta har varit uppenbart för läsaren redan tidigt i handlingen. Det andra är att samma melodi spelas upp före morden. Det är bara offren, mördaren och läsare som känner till detta. Det blir uppenbart för poliserna först efter det fjärde mordet. Det tredje som knyter ihop offren med varandra är att samma summa pengar tas ut av offren vid ungefär samma tidpunkt. Det är mördaren som pressar dem på pengar i utbyte mot att inte berätta något om våldtäkten. Detta vet varken läsaren eller poliserna om förrän i slutet.

Jag tycker att boken är väldigt spännande. Historien är trovärdig. Det känns som att det skulle kunna hända i verkligheten. Jag tycker att boken är lättläst med detaljerade beskrivningar. I början hade boken en tendens till att vara seg, men allt eftersom historien rullade på fångade den mig alltmer. Boken hade varit ännu bättre om handlingen utspelats sig i Sverige med svenska förhållanden. Jag rekommenderar boken till alla som gillar deckare där man får tänka lite själv.

Karolina citat 8-11

"-Har du funderat över motivet? frågade Reinhart.
-I en månad, muttrade kommissarien.
-Jaså. Vad säger du, då? Jag börjar luta åt en våldtäkt.
Van Veeteren såg upp från skrivbordet.
-Utveckla, sa han.
-Det måste vara en kvinna som är ute efter hämnd för någon, sa Reinhart. "
s. 231

Jag har hela tiden trott att hon är ute efter hämnd efter en våldtäkt. Hennes mamma kanske arbetade på militäranläggningen när männen gjorde sin utbildning. Hon har antingen blivit våldtagen av dem vid olika tillfällen, eller var det en gruppvåldtäkt. Nu har hon bett sin dotter att skjuta dem, för att hon själv har dött. Mördaren måste ha någon psykisk störning för att hon skjuter ihjäl folk. Det är inte friskt. Jag kan förstå att man är förbannad på dem som våldtar ens mamma, men att skjuta dem är över gränsen. Det förklarar iallafall varför mördaren skjuter dem i skrevet.

"- Det går inte att bedöma, fortsatte Van Veeteren efter en liten konstpaus. Antingen är hon klar, eller också är hon ute efter fler. Hur som helst ligger hon lågt för tillfället. Väntar kanske att vi ska sänka garden... och på att nästa offer ska göra det. Intelligent, jag skulle göra detsamma. "
s. 252

Jag tror att poliserna sitter fast vid det här tillfället. De tips som strömmar in ger inga resultat och mördaren kan i lugn och ro planera nästa mord. Det gäller för poliserna att inte visa att de har tappat tråden. Då får mördaren ett ännu större försprång. Nästa offer är Biedersen och det vet han själv om. Det vet dock inte poliserna om. De fortsätter att leta samband mellan de tre mördade offren. Jag tror att de kommer hitta mördaren. Dels för att boken snart är slut, men också för att det känns som att små saker dyker upp med jämna mellanrum.


"Han ställde upp fönstret en aning. Stack prövande ut handen med vapnet. Vred lite försiktigt fram och tillbaka och prövade. Siktade in sig. Skulle han träffa på det här avståndet? Han trodde det. Kanske inte dödande med en gång, men nog skulle han hinna fyra av ett par-tre skott under alla omständigheter."
s. 259

Biedersen vet att han måste skjuta kvinnan, innan hon skjuter honom. Han vill inte gå och vänta på sin död, utan försöker göra något för att förhindra den. Anledningen till att han inte berättar för poliserna vad som pågår är antagligen för att han skäms. Att han just väljer att åka till sitt sommarhus förstår jag inte riktigt. Hans fru avslöjar dessutom att det är dit han har åkt. Så det är inga problem för mördaren att hitta honom. Det kan vara så att han vill lura ut mördaren till sommarhuset för att han ska ha övertaget. Han har planerat att hon ska bryta sig in i huset på natten och att han då ska skjuta henne innan hon hinner göra motstånd. Det är smart tänkt av honom, om bara planen håller...


" Jag behöver ingen förståelse, men jag vill att Ni skall veta vilka män det är jag dödat. Min mor berättade - två veckor innan hon dog - om hur jag kom till. Min far var fyra män. Det var natten till den 30 maj 1965. Hon var sjutton år och oskuld. De våldtog henne i två timmar i ett studentrum i Maardam, och för att hon inte skulle skrika hade hon en av männens kalsonger instoppade i munnen. En av de andras slips var knuten runt mun och nacke. Man spelade också musik under min tillblivelse. Samma skiva om och om igen, hon tog senare reda på vad den hette och köpte den. Jag har den kvar"
s. 301

Jag valde detta citatet för att här avslöjas hela boken. Här får man reda på varför just dessa män blivit mördade och anledningen till det. Man får också reda på varför mördaren har spelat upp samma melodi innan hon har mördat männen. När jag läser det här förstår jag varför tex Innings och Biedersen visste att de skulle bli mördade, eller råka ut för något. Ingen av offren kan ha glömt bort att de våldtagit mördarens mamma. Jag tycker både att mördaren gör rätt och fel. Männen har gjort det värsta en man kan göra mot en kvinna, så de förtjänar egentligen att bli mördade. Men samtidigt hade det varit bättre om hon låtit dem lida mer. Det är inte männen som lider, det är familjerna. Familjerna har inte gjort något fel, det är männen. Hon har straffat de oskyldiga.

Wednesday, March 17, 2010

Christian, Citat 4-7

citat 4
sid 114

Heinemann kommer med en uppförstorad kopia av ett foto

"Fotot föreställer avgångsklassen, ja, det heter faktiskt så, från Krigsmaktens Stabsskola 1965. Tredje man från vänster i nedersta raden heter Ryszard Malik. Näst längst till höger i mittraden står Rickard Maasleitner."

Det här första gången polisgruppen finner ett samband mellan de båda mördade männen. Gruppen förstår vikten av fyndet. Alla på fotot som bor i landet kommer att förhöras så snart som möjligt. Från att inte kunna koppla ihop två mord, kan plötsligt en hel klass bli offer för en mördare - 33 personer.
Hela polisavdelningen blir inblandad.

citat 5
sid 152

"När Innings just skulle klva in på Le Bistro, hejdades han i dörren av en vaktmästare som gav honom ett kuvert och bad honom att gå ut på gatan igen. Förbryllad gjorde han som han blivit tillsagd, öppnade kuvertet och fann en adress till en annan restaurang."

Mailik, Maasleitner, Innings och Biedersen hade någon sorts relation tidigare. Nu framstår den som underlig, med ändrad mötesplats och försiktighet. Man anar att något hänt tidigare, som inte tåler dagens ljus, och att minst de fyra varit inblandade.


citat 6
sid 171

"Fick korn på den här galna kvinnan och oskadliggjorde henne en gång för alla. Utan inblandning av Innings."

När Innings träffade Biedersen hade han fått ett vapen. Han kom hem och gömde det i sitt garage. Hans tankar har på några timmar förvandlats från ett vanligt familjeliv till att vilja att en person ska dö, men helst utan egen inblandning. Allt för att undanhålla något i sitt förflutna, ännu okänt för läsaren.


citat 7
sid 191

Van Veeterens personlighet

"Ingetdera är nyttigt för mig, i vaje fall inte cigaretterna. I samband med hans tarmcanceroperation för ett år sedan hade en aningslös läkare förklarat att det inte skulle skada med ett glas öl då och då - Van Veeteren hade omedelbart lagt detta råd på minnet, och han visste att han aldrig skulle glömma det, om han så blev 110 år gammal."

Van Veeteren beskrivs som en vanlig person. Han lever inte sunt, han både röker och dricker. Han gnäller över sin förkylning, och anser att den är orsak till att han inte orkar spela badminton en liten stund ens. Konditionen och motivationen är låg. Han räknar med att andra i gruppen löser morden.

Tuesday, March 16, 2010

Jenny citat 4-6

citat 4: s.103
'' Om det människor man arbetade tillsammans med dagligen - vissa av dem sedan mer än två decenier tillbaka- inte hade annat än skit att kasta på en när man låg där, ja då hade man förmodligen inte varit särskilt poppis i alla fall''

Jag valde detta citat för att det är kopplat till mördaren. Man får en känsla av att mördaren har misslyckat med detta uppdrag och känner sig besviken och misslyckad. Mördaren är ju ute efter att andra ska känna samma ensamhet och samma sorg som hon gjorde. Hon vill ju inte känna sig ensam eftersom hon har varit det hela sitt liv. Eftersom ingen blev speciellt ledsen när han dog tycket hon kanske att det blev ett misslyckandet.

Citat 5: s. 153
'' Någon har dödat dom. Vem tror du det är ? Innings insåg att han faktiskt lyckats skjuta den frågan ifrån sig på något outgrundligt vis.-Hon, sa han. Det är väl hon..
-Hon är död.
...
-Hon är död, säger jag. Det måste vara någon som gör det åt henne. Jag tror det är dottern.

Man frågar sig själv vem ''hon'' är och vilka kopplingar hon har till offren. Hon måste ju ha någon speciell koppling till offren eftersom polisen vet vem hon är. Det kanske inte vara vilken kvinna som helst utan polisen måste ha fått någon ledtråd eller något annat för att veta vem hon är. Man tror att kvinnan har någon speciellt med militäranläggningen att göra, att hon kanske har jobbat där eller gjort tjänst där när gruppen var där och gjorde sin utbildning. Kanske männen gjorde något mot henne som gjorde henne upprörd. Och hon har bett sin dotter om hjälp.


citat 6: s. 175
-ska det spelas in ? frågade han oroligt. Det gjorde vi inte förra gången.
-Vi arbetar lite olika, sa hon och log hastigt. Är ni beredd?
Han nickade.
-Då så, sa hon och tryckte igång bandet. Känner ni igen den här musiken.

Jag valde detta citat för man får många frågor i sitt huvud vem den kvinnliga polisen här och varför författaren tar upp det nu ? Vad vill den kvinnliga polisen mannen ?
Men när den kvinnliga polisen sätter på bandet med melodin så visste jag direkt att det var mördaren. Men jag vet inte varför Innings är så nervös för, vet han att han ska dö eller inte ? känner han på sig att det var mördaren. .

Amanda kriminalgenre

Jag tycker att det är svårt att sätta fingret på vad boken tillhör för genre. Det finns delar i boken då den lutar mot en klassiker, då det är en realistisk händelse. Men poliserna jobbar på olika sätt och jämför man med Arthur C Doyles böcker med Sherlock Holmes och Dr. Watson så är Van Veeteren eller snarare hans chef som Sherlock och alla de andra poliserna som "Watsons". Chefen styr och ställer är ganska arg vilket kanske inte matcher med Sherlock särskilt bra men det är ändå han som bestämmer. Van Veeteren Under sig har han allt sina poliser som tar ordet från honom och hjälper honom att lösa mordet, det är en tanke.

Ett inslag av en psykologisk kriminalromanen måste jag också påstå att den är. Vi får veta mycket om mördaren, följer både henne, offren och poliserna. I Början av boken får vi veta att en kvinnas mamma dör. Vi får inte reda på att det är mördaren men man kan ju ana det med tanke på att mamman vill att dottern ska slutföra någonting.

Men sen tycker jag att det är lite av en polisroman eftersom poliserna jobbar som ett team och löser fallet tillsammans. De har möten och delar upp arbetet inom de områdena som poliserna är bra på. De fungerar bra tillsammans och klarar sig inte sig själv utan behöver allas kloka huvuden.

Jag skulle nog vilja säga ett "Kvinnan med födelsemärket" är övergripande en polisroman med inslag av klassikern och psykologiska kriminalromanen. Anser tycker att det var en toppen bok faktiskt. Kan verkligen inte påstå att den var dålig. Jag kan verkligen rekommendera den till de som tycker om att lösa morden med poliserna och gillar verklighetstrogna böcker.

Monday, March 15, 2010

Markus citat 4-6

Citat 4

"Om de människor man arbetade tillsammans med dagligen - vissa av dem sedan mer än två decenier tillbaka - inte hade annat än skit att kasta på en när man låg där, ja då hade man förmodligen inte varit särskilt poppis i alla fall" (s.103)



Jag valde detta citatet för att när jag läste det fick jag en känsla av att mördaren hade misslyckats med detta mordet, jag tror att mördaren hade i avsikt att mörda för att deras nära och kära skulle bli ledsna och känna den sorg hon hade kännt. Eftersom att ingen verkade speciellt ledsen över att han hade dött så kan man tycka att det var ett misslyckande. Men vem vet, mördaren hade kanske ett annat skäl till att döda honom.



Citat 5
"Någon har dödat dom. Vem tror du att det är?
Innings insåg att han faktiskt lyckats skjutaden frågan ifrån sig på något outgrundligt vis.

-Hon, sa han. Det är väl hon...

-Hon är död." (s.153)

Detta citatet är ifrån när Biedersen och Innings träffades för att prata. Det var riktigt spännande att läsa. Jag började fundera mycket på vilken koppling de två männen hade till mördarens mamma, någon slags koppling borde det finnas eftersom att båda visste vem kvinnan var när de bara kallade henne "hon".

Citat 6

"Aj, sa Van Veeteren och började ta sig ur bilen. Jag tror tamejtusan jag har åkt på en sträckning.

-Var då? sa Munster.

-I kroppen, sa Van Veeteren." (s.161)

Jag vet faktiskt inte riktigt varför jag valde detta ciatatet för det var inget speciellt men jag valde det för jag tycker att Van Veeteren är en rätt skojig människa. Han brukar komma med små roliga kommentarer ibland och denna var en av dem. Det gör boken lite roligare att läsa.

Marcus citat 4-6

Citat ett. Sida 152.

"En blick som aldrig vilade.
Han mindes att det funnits dom som har varit rädda för den."

Detta är en text som gör att man kommer ihåg en person. Man letar upp sånt som är ovanligt med personen. Det är rätt intressant varför han just skulle komma ihåg hans blick, han kunde ha valt nåt annat som skulle göra att han skulle komma ihåg personen. Men det var nog bara för att det var personer som var rädda för hans blick. Det är ju sant för pratar man med folk om en viss person så berättar man det man tycker är ovanligt eller kanske nåt man tycker är störigt med en person.

Citat två. Sida 187.

"-Skitsamma. Ett par frågor till, bara, så jag vet att jag inte går vilse."

Det är en text när Van Veeterem frågar Reinhart om det kunde vara han eller hon som dödade Innings. Det är en text som brukar förekomma om man har bråttom eller om man är sur och inte har fått fram nåt på länge under utredningen. Man vill ju gärna ha nåt som man kan gå efter och sen utgå från deras anteckningar.

Citat tre. Sida 200.

"Mitt i en dröm som omedelbart försvann ner i det undermedvetnas mörker vaknade hon upp och såg det framför sig."

Jag vet inte varför jag tog detta citatet. Men jag vet att det var intressant för många personer som har mardrömmar ser det direkt framför sig när dem vaknar. Men det kan också vara så att man står inför ett val och inte kan bestämma sig för på grund av att väljer man en person. Till exempel som har vissa fördelar men också har vissa nackdelar som den andra personen inte har och den andra har vissa fördelar som den andra personen inte har. Sen blir det bara att man vaknar och ser konsekvenserna om man väljer en av personerna.

Friday, March 12, 2010

Nytt utseende

Blogger brukar erbjuda användarna att prova nya saker de håller på att utveckla och just nu håller de på att utveckla ett nytt system man kan använda för att anpassa sin bloggs utseende. Det tyckte jag kunde vara intressant för jag tycker att en av nackdelarna med Blogger har varit att de har så få mallar att välja mellan. Jag provade på er blogg. Hoppas ni tyckte den blev finare!

Thursday, March 11, 2010

Christian, polisporträtt

Van Veeteren som polis verkar vara en ganska tråkig person, ganska butter, men han är bra på det han gör. När hans fall är det oftast inte han som utför deras uppgifter utan han säger till sina kollegor att göra ditt och datt... Han verkar vara rätt bra på att läsa av sina mördare, alltså verkar han ha någon psykologisk bakgrund med.

Jenny Citat 1-3

Citat ett : s. 13
''En sörjande, tänkte hon. På min mors begravning uppgick antalet sörjande till en person. Det var jag. Så var det med den saken. Dock är det min förhoppning att fler skall komma att sörja."




Jag valde detta här citat för att det ger en bra blick på mördaren. Hon har förlorat sin moder och sörjer, hon är väldigt ensam och mår dåligt. Mamman var väl hennes enda vän, hon kanske har varit väldigt ensam hela sitt liv. Som liten blev hon kanske mobbad och var för sig själv mycket och hennes mamma var vid hennes sida hela tiden och hjälpte henne. Men sen när mamman gick bort blev hon helt ensam, inga vänner eller släktingar som hon kunde ha som stöd. När det kommer fler på begravningen så kände hon en ilska i kroppen som fick henne att tänka.Att mamman hade vänner och det hade inte hon, att hon var ensam. Så hon kanske började mörda dom som gick på begravningen. För att dom också skulle sörja som hon.

Citat två: s. 26
'' Det var det där med telefonsamtalet också. Vad fan det nu kunde betyda ? The Rise and Fall of Flingel Bunt. Vad tusan var det för mening med att ringa och spela upp en gammal sextiotalslåt i luren? Om och om igen.''

Det citatet är vid det första mordet, då det bygger upp en spänning vem mördaren är och varför mördaren väljer just denna låten. Man undrar om mördaren ha någon koppling till låten eller till offren. Mannen måste känna sig jätte förvirrad eftersom han vet inte varför någon ringer upp han hela tiden och spelar upp den låten. Han vill ju inte dra jacket till telefonen eftersom han vill ha kontakt med andra eller någon behöver nå honom. Man undara om mannen och kvinnan har någon koppling till varandra, om dom har stött på varandra innan och mannen gjorde något mot kvinnan och hon söker upp han kanske och vill ge tillbaks.

Citat tre: s. 38
''Kände plötsligt en stark yrsel och öppnade reflexmässigt munnen för att få in mer syre, men det var inte tillräckligt. Det var för sent. Utan ett ljud föll hon framstupa, diagonalt över sin make och slog ögonbrynet i skohyllans vasa kant.''

Detta citat är när Ilse kommer hem från en föreställning hon hade varit på, hon känner på sig att något har hänt. När hon är framme vid ytterdörren tycket hon det värkar tyst och mörkt. Ilse tror kanske att hennes man har gått och lagt sig. Men när hon känner på ytterdörren är den öppen och inte låst. När Ilse kommer och ser sin man tror hon bara att han är skadad och inte död. Hon blir så chockad att se sin man så, att hon svimmar. Hon vågar inte tro att han är död och ingen skulle vilja skada honom.

Philip, citat 3-4

Citat 3-4.

Citat 3. sida 90

"Fy fan! tänkte han och drack en försvarlig klunk av ölen. Jag håller på att tappa koncepterna . Om jag inte vore polis, skulle jag förmodligen ha blivit mördare istället.

Med tanke på hur erfaren Van Veeteren är, så tror jag att han skulle bli en riktig skicklig mördare. Han skulle både veta om hur polisen jobbar, hur dom tänker och vilka misstag mördare gör som gör att dom blir fångade. Detta skulle göra honom till en svårfångad brottsling.



Citat 4. sida 91.

"Och någonstans övergick, som sagt, alltid spelet i allvar. I just det här faller hade det alltså behövts två mord för att han skulle känna engagemanget gripa tag i sig. Avtrubbning? tänkte han. Hur skulle det se ut om några år? Vad skulle inte då behövas för att få den beryktade kommissarie Van Veeteren att tända på alla cylindrar? Styckade kvinnor? Barn?
Massgravar?


Jag började fundera på hur brottsligheten i Sverige kommer att utvecklas om tex 50 år, och det är svårt att föreställa sig. Men 50 år tillbaka i tiden blev ju alla chockade om någon stal en cykel, vilket är en vardag i dagens samhälle. Kommer då kanske ett mord vara jätte vanligt, och ingen kommer alls reagera på det sättet man gör idag. Eller kommer brottsligheten sjunka?
Jag tror att det kommer att öka men att man kommer att bekämpa det någorlunda som idag.

Karolina citat 4-7

"Det är ingen av dom andra i gruppen som gjort det, sa han. Fina pojkar allihop. Mördaren är någon utifrån."
s. 150

Jag valde det här citatet för att nu har de börjat tänka i andra banor. De har hela tiden trott att mördaren var någon från samma militärgrupp som de båda mördade ingick i. De har förhört alla män som var med i samma grupp, utan resultat. Poliserna undrar om nästa offer också kommer att vara någon från gruppen. Militären är det enda samband som de har hittat mellan offren. Jag tror att nästa offer kommer vara från samma militärgrupp. Kanske var det ett gäng killar som höll på med en massa skit. Jag är nästan säker på att nästa offer kommer vara en man i alla fall.



"Någon har dödat dom. Vem tror du det är? Innings insåg att han faktiskt lyckats skjuta den frågan ifrån sig på något outgrundligt vis.
-Hon, sa han. Det är väl hon...
-Hon är död.
[...]
-Hon är död, säger jag. Det måste vara någon som gör det åt henne. Jag tror det är dottern.
s. 153

Det första jag tänker på är vem hon kan vara. Hon måste ha någon speciell koppling till offren för att poliserna ska kunna veta vem hon är. Det kan inte vara en slumpartad kvinna. Poliserna måste ha fått någon ledtråd. De har kommit vidare med utredningen och förhört många. Jag tror att kvinnan har en speciell koppling till militäranläggningen. Hennes mamma kanske jobbade där samtidigt som den här gruppen gjorde sin utbildning. Jag tror att männen har gjort något speciellt mot henne. De har kanske förnedrat henne på något sätt eller tryckt ner henne. Nu har hon bett sin dotter att göra någonting åt dem.


" Han sjönk ner i fotöljen mittemot henne.
-Tack. Ja, det är alltså ett par frågor till vi skulle vilja ha svar på.
- Har det hänt nåt?
- Varför frågar ni det?
Han ryckte på axlarna. Hon plockade upp en bandspelare ur väskan.
-Ska det spelas in? frågade han oroligt. Det gjorde vi inte förra gången-
-Vi arbetar lie olika, sa hon och log hastigt. Är ni beredd?
Han nickade.
- Då så, sa hon och tryckte igång bandet. Känner ni igen den här musiken?
s. 175

Jag kan inte komma på varför Innings verkar så nervös och orolig. Han kan knappast ha förstått att detta var hans sista minutrar i livet. Han hade ingen aning om vad som skulle hända. Jag tror däremot att mördaren var väldigt nervös. Om Innings skulle förstå vad som skulle hända kunde att ha hindrat mordet. Det är ingenting som kan gå fel för henne. Mördaren arbetar smidigt. Det är ett bra sätt att lura Innings.


"Ergo, tänkte kommissarien och saktade in bakom en traktor - den person som Innings bjöd på te och lät sig mördas av måste vara någon han kände och hyste förtroende för.
s. 193

Innings trodde att det var ett helt vanligt förhör. Han släppte in den kvinliga polisen utan en aning om vad som skulle hända. Mördaren är bra på att smälta in i mängden. Det här tredje mordet skiljer sig från de två första. Förut har mödraren skjutit sina offer i dörröppningen. Vid det tredje mordet kommer hon in i huset. Det borde vara lättare att säkra spår efter mördaren nu. Hon måste ha lämnat ett fingeravtryck eller skoavtryck någon stans i huset. Anledningen till att hon gör på ett annat sätt vid det här mordet tror jag är för att Innings visste att han var i farozonen. Samtidigt hade inte Innnings haft en chans att skydda sig. Han hade en aning om vad som skulle hända, men kunde inte göra mycket åt det. Det hade varit smartare av mördaren att skjuta i dörröppningen. Eller så var det ett taktiskt drag. Hon förvirrar poliserna nu. De är helt säkra på att Innings känner mördaren. Hon får poliserna på villospår, vilket är bra för henne. Nu kan hon fortsätta mörda.


"Van Veeteren väntade tills dörren stängts. Så tittade han på kortet igen och slog numret.
- Katrine Kroeller?
- Ett ögonblick.
Det dröjde en halv minut och så hade han en ljus flickröst i luren. Säkert inte mer än nitton-tjugo, bedömde han.
- Ja, det är Katrine Kroeller.
- Mitt namn är kommissarie Van Veeteren. Ni har rapporterat in en iakttagelse som har att göra med en utredning vi håller på med."
s. 206

Jag undrar vad det är hon har sett. Hon har kanske sett när mördaren gick in i Innings hus. Jag tycker att boken är jättespännande nu och har svårt att släppa den. Emellanåt är den fortfarande lite dryg, men oftast är den bara bra. Den här gången tyckte jag att det var mycket lättare att hitta citat. Jag läste långsammare och hann tänka efter när jag läste något som jag fastnade för.






Wednesday, March 10, 2010

Amandas citat 5-9

Citat 5. Sid 114.
"-Vad har du där? sa Munster. - Sambandet, sa Heineman. - Vad menar du? se Rooth. - Jag skulle ju leta på sambandet, var det inte så? - Det var som fan, sa deBries. Heineman vek upp fliken och plockade fram ett uppförstorat fotografi."

Det här citat tycker jag kännetecknar en bra polis. Han hade inte blivit tillbedd att hitta sambandet i just den stund, han skulle hämta deras kollega Heineman. Men ändå kommer han tillbaka efter 10 minuter med deras enda och största samband i utredningen plus att han hade med sig kollegan tillbaka. När det gäller meningsbyggnaden så hittade jag något som jag tycker ser konstigt ut, författaren har skrivit "Jag skulle ju leta på sambandet, var det inte så?" Hade det inte varit bättre att skriva, Jag skulle ju leta reda på sambandet, var det inte så? Antingen är detta ett misstag men jag la märke till det. Boken börjar bli riktigt intressant nu, vill inte sluta läsa.

Citat 6. Sid 126.
"Aj, fan, sa Lange och hostade. Är det från Stabsskolan. Jag trodde det var hand bollsföreningen... tycket det var lite för många, bara."

Här kan man se det på två sätt. Antingen har mannen som Jung intervjuar ingen ordning på läget alls och är alldeles för berusad för att ens se att de har uniform på sig och med det se sambandet. Eller så har de två mördade männen och Lange varit med i samma hand- bollförening. Därför kan det finnas ytterligare en anknytning till männen. Det var intressant att läsa om de olika intervjuerna, för att man märker verkligen hur olika alla kan uppfatta det i slutändan, även om de kanske började på samma "ställe". En av männen bodde på ett fint ställe med pool och tennisbana och en annan hade antagligen inte det lika bra ställt. Han ville inte ta in någon i sin lägenhet och verkade ha lite alkoholproblem.



Citat 7. Sid 136-137
"Huruvida det rörde sig om något åliggande eller om det snarare handlade om att plantera om krukväxter i tjänsterummet, var det ingen som kunde säga men att just februari är den känsligaste månaden för alla gröna växter, var alla fall något som Reinhart kände till."


Detta citat handlar om att polischefen själv inte var närvarande på genomgången. Jag valde detta citat för att författaren kan ha menat att Reinhart tycker att Ven Veeteren är en lite känslig typ. De vet om att Van Veeteren inte tycker om månaden februari och att han därför är lite dämpad och nedstämd under den månaden. Jag undrar faktiskt också om författaren försöker framföra att Reinhart tycker att Van Veeteren är lite omogen när han skriver "gröna växter", men det är bara en tanke. Citatet har inget med mordet att göra men visar hur författaren vill att vi ska uppfatta de olika personerna i boken. Jag har fått uppfattningen om att Van Veeteren faktiskt är lite känslig och lite lat. Han verkar lite orkeslös och har inte så mycket positivt att säga. Han gör inget något åt saken dvs för att må bättre och försöka se ljuset i månaden han hatar så mycket.

Citat 8. Sid 153
"-Hon är död, säger jag. Det måste vara någon som gör det åt henne. Jag tror det är dottern."
Ju längre in i boken jag läser så faller bitarna allt med på plats. Männen som sitter och pratar på restaurangen vet anledningen till morden, de vet att de har gjort fel. Jag vet att det är dottern som utför morden, men vems dotter? Antagligen till den mamman som dog. Allt faller på plats nu. Jag undra vad anledningen är till morden?

Citat 9. Sid 175.
"- Ska det spelas in? frågade han oroligt. Det gjorde vi inte förra gången. - Vi arbetar lite olika, sa hon och log hastigt. Är ni beredd? Han nickade. - Då så, sa hon och tryckte igång bandet. Känner ni igen den här musiken?"
Det här citatet satte igång många tankar i mitt huvud. Vem var den kvinnliga polisen, hitintills har inte författaren skrivit något om några kvinnliga poliser? De har inte använt bandspelare innan i boken när de gjort hembesök, så varför nu? Slutligen när hon frågade om melodin förstog jag att det var mördaren. För det första har inte polisen fått tag i melodin än så länge så varför skulle hon spela upp en melodi? För det andra visste man att hon inte skulle genomföra det tredje mordet på samma sätt som det två första eftersom det hade gått ut till alla hotade personer och berättat om hur mordon utfördes.

Marcus polisporträtt

Jag har valt Van Veeteren. Han är en medelålders man som är skild och bor ensam. Han har en son men han träffar inte sonen. Van Veeteren är rätt så butter och lite lat men i hans arbete så vill han vara att arbetet ska gå framåt och inte stå helt stilla. När han har tid för sig själva så brukar han sitt i sin fåtölj och lyssna på Dvorak låtar med en öl i handen och bara njuter. Han låter sig omslukas i sitt eget mörker och tänker på två olösta mord som är sammankopplade till samma mördare.

Jenny polisporträtt

Jag valde Van Veeteren. Han är huvudpolisen i boken, han är en man i sina bästa år. Han är skild och bor själv, han har en son som han inte har så bra kontakt med. Van är en livsnjutare, han tycker om att ha tid för sig själv, läsa tidning, bada badkar och lyssna på musik och dricka en öl eller ett glassvin. Jag tycker att han verkar vara en butter och tyst person men väldigt intiligent, som satsar allt på sitt jobb. Han tar jobbet på allvar och vill komma fram i utredningen.

Christian, Citat 1-3

Kvinna med födelsemärke
citat 1, sid 13

Under ytan

"En sörjande, tänkte hon. På min mors begravning uppgick antalet sörjande till en person. Det var jag. Så var det med den saken.
Dock är det min förhoppning att fler ska komma att sörja.
Det var ingen dum formulering, och medan hos stod där och kämpade med kylan och vätan och den undertryckta gråten, var det som om själva dessa ord tänt en liten låga inuti henne".

Mamman hade strax innan hon dog begärt någonting av sin dotter, för första gången. Det var allvarligt, det var lite otydligt formulerat - men ändå framgick det helt tydligt vad uppgiften gick ut på. Dottern måste ha känt till bakgrunden sedan länge. Hon hade känt igen lidandet, fast i mindre utsträckning hos sig själv. Uppväxten hade säkert påverkat av något som hänt mamman. Dottern verkade acceptera sin uppgift. Kanske hon kände att först nu kunde hon ta ett ansvar, vara självständig.

citat 2, sid 38

Födelsemärke

"Ena byxbenet, det högra, på hans grå gabardinbyxor hade halkat upp nästan till knäet och blottade det där fula födelsemärket som liknade en liten krokodil, och som hon hade varit så förtjust i medan de bara var förlovade".

Ordet finns i titeln, och författaren berättar om det som hänt i tredje person, det borde vara oviktigt när Ilse Malik hittar sin man död. Tanken kanske är att nöta in ett samband mellan händelser och personer hos läsaren. Ständigt berättas om detaljer för läsaren, som kan verka oviktiga, eller så är de viktiga - läsaren tvingas lite till att fokusera.

citat 3, sid 81

Rickard Massleitners personlighet

"Det var uppenbart att ölen börjat verka i kollegans (Enso Faringer) virriga skalle nu, och med ens insåg Massleitner hur fåfängt allt verkade. Att han skulle behöva bli bisprungen av en sådan som Enso Faringer! Sitta här och utbe sig tjänster av denne allmänt ringaktade och förbisedda driftkucko. Herr Fräulein, som eleverna brukade säja!"

Författaren ansträngninger sig att få Rickard Massleitner att verka osympatisk. Han är inte omtyckt av lärarkollegerna, inte av sin förra fru och bara i viss utsträckning av sina barn. Han känner inte sina grannar.
Massleitner har låga tankar om Faringer, t o m när han söker hans hjälp. Sitt eget beteende funderar han mindre över, utom när han tycker att andra är sämre (den störiga 15-åringen, Faringer). Man undrar nästan om författaren tycker att Rickard Massleitner borde dö! Innan det har hänt. Eller i alla fall ursäktar att han måste mördas. Man kan jämföra med dottern till den nyss döda modern. Här anar man att något allvarligt är på gång, något kriminellt, kanske det centrala i handlingen - men här beskriver författaren den allvarliga uppgiften hon får på ett nästan ursäktande sätt. Författaren nämner andra världskriget lite löst, i så fall kan hämnd långt efteråt kanske tolereras. Vi får se längre fram......

Tuesday, March 9, 2010

Länk till The Rise and Fall of Flingel Bunt!

Det kan vara roligt att höra hur låten i telefonen låter...
The Rise and Fall of Flingel Bunt
Plugga in hörlurarna och lyssna på det som offren får höra innan de dör...

Karolina polisporträtt

Jag har valt Van Veeteren. Han är en medelålders man som bor själv. Han är skild och har en son som han inte har kontakt med. Jag tycker att han verkar butter, men han är en livsnjutare. Han badar badkar, läser tidningen, lyssnar på skivor och helt enkelt tar det lugnt. Han verkar dock som en lat privatperson. Jag tycker att han verkar som en bra polis. Han tar arbetet på seriöst allvar. När han arbetar vill han komma framåt i utredningen. Han är drivkraften i den. Han har en lite högre position på polisstationen.

Amanda polisporträtt

Reinhart är en kriminalintendent i runt 50 år. Det är han som tar över som kommissarie då Van Veeteren inte finns på plats. Det verkar som att han bor själv men han träffar en kvinna vid namn Winnifred Lynch.

Reinhart verkar till att vara en bra polis som vet vad han gör. Känns inte som vi får veta så mycket om polisernas personligheter än så länge. Det ända jag har tänkta på var att Reinhart rådfrågade Winnifred om vad hon trodde om mordet, men samtidigt kan jag inte säga att det är fel. Jag har inte uppmärksammat att någon av poliserna är "dåliga". Möjligtvis att de har en lite negativ attityd ibland, det är det ända jag kan säga. Med hjälp av Winnifred Lynch tänker Reinhart från olika vinklar och gör hypoteser för att försöka tänka sig in i mördarens situation. Med andra ord tycker jag att Reinhart verkar sköta sitt jobb exemplariskt och använder sina möjliga hjälpmedel på bästa sätt.

Markus Polisporträtt

Jag valde att skriva om "huvudpolisen" i boken, alltså Van Veeteren. Jag har inte riktigt fått en bra och klar bild av honom än. Mitt första intryck av honom är att han "kör sitt eget race". Anledningen att jag tycker så är att han blev lite upprörd när hans kollega ringde och väckte honom och sa att han kunde ha ringt honom senare. Jag tror att han tycker det är viktigt att det finns en gräns mellan jobb och fritid. När han jobbar är han nog engagerad till 100% och när han är ledig vill han nog verkligen vara ledig. Jag tror att han är en bit över 40 år och han bor själv.

Philip, polisporträtt

Man får en blick av hur Van Veteeren, som är böckernas huvudperson, kan vara. Han verkar vara en poliskommissarie i ca 60 års åldern som har många meriter och varit med om mycket, och därför bäst på det han gör. Han verkar vara lite butter men väldigt engagerad, kvicktänkt och intelligent och kan visualisera saker och ting. Han är nog också bra på att samarbeta med folk men bara om dom satsar 110% på sitt arbete och ingenting annat. Dock tror jag att han är en smula cynisk.När det kommer till pålitlighet så tror jag att han nog kan använda sig utav ett par fula knep på dom misstänkta för att få fram sanningen och vad dom egentligen vet.

Marcus citat 1-3

Citat 1.
"ett minne från något han varit med om, och som nu låg och flöt under den svarta ytan i glömskans brunn, utan att han kunde få fatt i det."
Sida 34

Detta citat tycker jag är väldigt intressant för många personer har nog varit med om det som står på citatet. Det kan vara ett minne från ett förhållande eller en födelsedag. Man kanske gör slut med en person och sen ångrar men det.

Citat 2.
" för första gången under sitt vuxna liv hade hon hittat en balans och mening"
Sida 71.

Det här citatet har en mening om vuxna människor. Det är många människor i världen som inte har hittat en balans eller en mening med livet. Folk vet inte vad dom ska göra med deras liv, dom hittar inte sitt drömjobb eller så vet dem inte vad deras drömjobb är.

Citat 3.
Det var förstås också ett nervositetstecken. Att han pladdrade. Faringers mun gick liksom på tomgång, som om han pratade med sina fiskar eller höll lektion och inte behövde tänka på så mycket på vad han sa.
Sida 80.

Det här citatet är inriktat på ungdomar i skolan. När dom ska prata om ett ämne t.ex när dem har redovisning eller om dem ska prata inför klassen så pratar personerna väldigt tyst för att dom är rädda att kanske säga fel eller nåt annat som är pinsamt.

Monday, March 8, 2010

Markus citat 1-3

Citat 1:
"Kände plötsligt en stark yrsel och öppnade reflexmässigt munnen för att få in mer syre, men det var inte tillräckligt. Det var för sent. Utan ett ljud föll hon framstupa, diagonalt över sin make och slog ögonbrynet i skohyllans vassa kant." (s.38)

Detta citatet är när Ilse kommer hem från föreställningen och ser sin man ligga framför dörren, hon tror inte att han är död utan bara skadad. Hon blir så chckad att hon själv svimmar på honom. Jag valde detta citatet för att det är enligt mig det första spännande som händer i boken. Innan detta hände tyckte jag inte att boken var spännande men nu efter att detta hade hänt så ville jag fortsätta läsa.

Citat 2:
"Han fick ut vänsterhanden och lyfte luren.
-Van Veeteren.
-Godmorgon, kommisarien.
-Det var Reinhart.
-Varför i alla glödheta ringer du och väcker mig halv sex på en lördagsmorgon? Är du från vettet? (s.43)

Detta citatet är ifrån när Reinhart ringer van Veeteren en tidig morgon angående mordet på mr.Malik. Jag valde detta citatet för att när man läser det så blir iallafall jag nyfiken på den här karaktären och ville veta mer om honom. Han påminer lite om Gunvald (från Beckfilmerna) och det är positivt. De andra karaktärerna i boken är inte så intressanta och roliga så därför tycker jag att Van Veeteren var en frisk fläkt som behövdes i denna boken.

Citat 3
"Dödandet.
Ett känsla av välbehag spred sig under huden på henne och när hon slöt ögonen kunde hon genom det gula, avtagande flimret se sin mors ansikte." (s.72)

Detta citatet är ifrån när hon sitter på sitt rum och läser om sitt första mord som hon har utfört. Hon känner välbehag och då fickjag känslan av att hon inte har alla hönsen hemma. Hon har inga skuldkänslor alls över att hon har mördat en man precis. Jag vet inte riktigt vad hon har för anledningar att döda honom förutom att hennes mamma har skrivit en lista på alla hon vill se döda. Efter ännu en liten stund i bokläsningen började jag tröttna men nu när man fick läsa detta så blev jag mer intresserad och nyfiken.

Christian, Citat 1-3

Kvinna med födelsemärke
citat 1, sid 13

Under ytan

"En sörjande, tänkte hon. På min mors begravning uppgick antalet sörjande till en person. Det var jag. Så var det med den saken.
Dock är det min förhoppning att fler ska komma att sörja.
Det var ingen dum formulering, och medan hos stod där och kämpade med kylan och vätan och den undertryckta gråten, var det som om själva dessa ord tänt en liten låga inuti henne".

Mamman hade strax innan hon dog begärt någonting av sin dotter, för första gången. Det var allvarligt, det var lite otydligt formulerat - men ändå framgick det helt tydligt vad uppgiften gick ut på. Dottern måste ha känt till bakgrunden sedan länge. Hon hade känt igen lidandet, fast i mindre utsträckning hos sig själv. Uppväxten hade säkert påverkat av något som hänt mamman. Dottern verkade acceptera sin uppgift. Kanske hon kände att först nu kunde hon ta ett ansvar, vara självständig.

citat 2, sid 38

Födelsemärke

"Ena byxbenet, det högra, på hans grå gabardinbyxor hade halkat upp nästan till knäet och blottade det där fula födelsemärket som liknade en liten krokodil, och som hon hade varit så förtjust i medan de bara var förlovade".

Ordet finns i titeln, och författaren berättar om det som hänt i tredje person, det borde vara oviktigt när Ilse Malik hittar sin man död. Tanken kanske är att nöta in ett samband mellan händelser och personer hos läsaren. Ständigt berättas om detaljer för läsaren, som kan verka oviktiga, eller så är de viktiga - läsaren tvingas lite till att fokusera.

citat 3, sid 81

Rickard Massleitners personlighet

"Det var uppenbart att ölen börjat verka i kollegans (Enso Faringer) virriga skalle nu, och med ens insåg Massleitner hur fåfängt allt verkade. Att han skulle behöva bli bisprungen av en sådan som Enso Faringer! Sitta här och utbe sig tjänster av denne allmänt ringaktade och förbisedda driftkucko. Herr Fräulein, som eleverna brukade säja!"

Författaren ansträngninger sig att få Rickard Massleitner att verka osympatisk. Han är inte omtyckt av lärarkollegerna, inte av sin förra fru och bara i viss utsträckning av sina barn. Han känner inte sina grannar.
Massleitner har låga tankar om Faringer, t o m när han söker hans hjälp. Sitt eget beteende funderar han mindre över, utom när han tycker att andra är sämre (den störiga 15-åringen, Faringer). Man undrar nästan om författaren tycker att Rickard Massleitner borde dö! Innan det har hänt. Eller i alla fall ursäktar att han måste mördas. Man kan jämföra med dottern till den nyss döda modern. Här anar man att något allvarligt är på gång, något kriminellt, kanske det centrala i handlingen - men här beskriver författaren den allvarliga uppgiften hon får på ett nästan ursäktande sätt. Författaren nämner andra världskriget lite löst, i så fall kan hämnd långt efteråt kanske tolereras. Vi får se längre fram......

Sunday, March 7, 2010

Amandas Citat 1-4

Citat ett: sid. 26
"Det var det där med telefonsamtalen också. Vad fan det nu kunde betyda? The Rise and Fall of Flingel Bunt. Vad tusan var det för mening med att ringa och spela upp en gammal sextiotalslåt i luren? Om och om igen."

Detta är ett citat vid det först mordet och det här citatet valde jag för att jag tyckte det hjälpte till att bygga upp spänningen, det finns en anledning till att tro att mordet antagligen är kopplat till just den låten. Jag vill inte sluta läsa för man vill bara ha reda på varför man valt just denna låt. Händelsen får mig att inse hur hjälplös mannen måste känna sig i den situationen. Även om han kunde dra ut telefonen ur jacket så ville han vara säkert på att andra skulle kunna kontakta honom. Han kunde heller inte få reda på vem det var som ringt honom om han inte har en nummerpressentatör som visar inkommande nummer (vilket det inte stod någonting om). Jag tror faktiskt att jag förstår vem det är som ringer men verkligen inte varför hon mördar honom. Bokens början handlar om en kvinna, enligt mig verkar hon inte vara riktigt frisk med tanke på sättet hon tänker och handlar. Men samtidigt behöver det inte vara så att hon är sjuk. Hon kan lika bra ha ett extremt hat mot mannen för han kanske har behandlat henne eller hennes mamma illa. Det är antagligen hon som är mördaren, men jag undrar så vad mannen har gjort henne eftersom hon känner ett sådant hat.


Citat två: sid. 64
"- Vad tror du om en mördare som skjuter två skott i underlivet på offret när han redan ligger där? Hon funderade en stund. - Offret är en man, alltså? - Ja. - Då tror jag att det är en kvinna. Det var som fan, tänkte Reinhart."

Jag undrar faktiskt lite vem kvinnan är som Reinhart träffar. Man kan tänka sig att det var något som dök upp i hennes huvud för att det är ganska troligt antagande. Men och andra sidan kan det lika bra vara hon som är mördaren eller i alla fall kanske har någon koppling till mordet. Det är ganska smart att först bygga upp en relation med en polis om man planerat att utföra ett mord senare. Då kan hon alltid försöka vinkla hans syn på det hela och på detta sätt försöka komma undan med sin handling eller så vill hon sätta dit någon annan. Det finns många möjligheter och det är bara till att läsa vidare för att få veta sanningen. Jag tog med detta citat just därför att det fick mig till att fundera runt dessa tankar.

Citat tre: sid 72
"Att döda, och att döda. Och att så småningom sluta den cirkel som var hennes mors historia och hennes eget liv. Hennes uppgift. En poäng med allting, äntligen."

Enligt mig är detta en lite obehaglig bit av boken. Jag undrar vad det är hon pratar om, låter väldigt underligt. Fastnade verkligen för den här biten och nu är jag verkligen uppslukad av boken. Vad är det för fel på kvinnan och vad är det för uppgift? Kanske är det så att hon och hennes mamma är/var troende eller var med i någon säkt/samfund av något slag som fick dem att tycka illa om viss människor? Det verkar i alla fall vara något "lurt" med den där kvinnan, men jag kan inte sätta mitt finger på vad det är.

Citat fyra: sid 78
"Men även om rösten aldrig dök upp igen, mindes han ju vad hon sagt. "Känner du igen den här låten?" Det var något han borde minnas. Var det inte så hon menade? Musiken betydde något, och poängen var förstås att han skulle inse vad det betydde. Det var naturligtvis så det var tänkt."

När jag läste detta förstod jag att ett mord till skulle ske. Undrade lika mycket den här gången som förra vad skälet var. Valde att skriva detta citat för att jag undrar om det är samma låt som spelas upp? Anar att det är så och säkerligen samma kvinna också. Jag undra om inte de två mördade männen har någonslags kopppling mellan varandra? Den här mannen dras säkert med samma tanke som den fösta mannen och undrar vad som egentligen försigår. Det är en svår situation att bedöma för man vet ju inte riktigt om det är på allvar eller ej innan mordet har skett.

Karolina citat 1-3

"En sörjande, tänkte hon. På min mors begravning uppgick antalet sörjande till en person. Det var jag. Så var det med den saken. Dock är det min förhoppning att fler skall komma att sörja."

Jag valde det här citatet för att det ger en bild av mördaren. Hon verkar väldigt ensam. Hennes mor var kanske den enda vän hon hade. När det bara kommer någon mer på begravningen bygger det säkert upp en ilska hos henne. Det ger också svar på en av frågorna, varför hon vill mörda. Hon vill att fler ska sörja för att hon sörjer sin mor själv. Hon vill att offrens nära och kära ska sörja. Hon vill känna medlidande, men på det sättet hon gör det tycker jag är helt fel! Man ska inte mörda någon för att sätta fler i samma situation som en själv. Hur hon väljer ut sina offer vet jag dock inte.
s. 13


"Vad tror du om en mördare som skjuter två skott i underlivet på offret när han redan ligger där?
Hon funderade en stund.
- Offret är en man, alltså?
- Ja
- Då tror jag mördaren är en kvinna. "

Jag valde detta citatet för att det är här den första ledtråden kommer fram. De vet ingenting om mördaren, förutom vilket vapen som använts. Det finns många likadana vapen i staden, så det är inte en lösning. Jag vet att mördaren är en kvinna, dels för att det står i boken men också för att en man har inte lika många anledningar som en kvinna att skjuta just på det stället. Jag tror att det kommer bli svårt att hitta mördaren för att jag inte tror att mördaren har en relation till offret. Jag hoppas att mordutredningen blir spännande att följa.
s. 64


"Om det är nån från skolan lägger jag bara på, bestämde han.
Men det var ingen från skolan. Det var en kvinnoröst. En ganska lågmäld och lite sträv kvinnoröst.
- Känner du igen den här låten? sa den.
Ingenting mer. Sedan började musiken. Någonting instrumentalt. Eller ett långt intro, kanske."

Vi det här laget har det andra offret fått höra melodin. Det är nu jag tycker att boken börjar bli intressant. Jag är inte helt förlorad i boken, men den har fångat mitt intresse. Jag vill veta hur det går för nästa offer. Kommer han också att bli skjuten på samma ställe? Hon måste i så fall ha en speciell anledning till att skjuta på samma ställe och bara män. Kommer mördaren att vara
lika smidig vid nästa mord? Om hon kommer att använda samma metod vid nästa mord är risken större att hon blir upptäckt. Poliserna har inget spår från första mordet. Än så länge har hon lyckats mörda utan att någon har en aning om vem hon är, men jag tror inte att det fortsätter så. Jag tror att poliserna hittar fler och fler ledtrådar vid varje mord och till sist hittar dom henne.
s. 77

Thursday, March 4, 2010

Jennys förväntningar

Mina förväntningar om boken är att den verkar bra och spännande, jag läste på baksidan innan jag valde boken. Jag har redan kommit en bit in i boken och den verkar bra än så länge, och jag hoppas på att den blir bättre. Men det kommer kanske blir svårt att hitta några bra citat att skriva om. Jag tror att blogganded kan bli roligt, eftersom många sitter vid datorn mycket och det är lättare att skriva på datan än på papper. Och det är roligare att skriva på datan! Många har inte bloggat för och det kanske är en ny grej för dom och det blir spännande för dom då! Medans andra tycker det är tråkigt.

Christians förväntningar

Jag tror nog att det kommer bli roligt men kanske lite klydigt. Vi får se hur det går. Valde Håkan Nessers bok för den värkade mest intressant.

Amandas förväntningar

Jag tycker att det ska bli spännande att prova på något nytt och lite annorlunda Det är bra att variera utlärningstekniken och lektionerna Det göra att man inte tröttnar. Sen tycker jag att det är bra att det inte ska pågå under så lång tid det gör också att man inte tröttnar.

Boken verkar än så länge att vara ganska bra, har fortfarande inte kommit in i den riktigt men den är säkert väldigt uppslukande.

Att skriva citat kan bli kul om man väl hittar något att skriva om och om man kommer igång.

Citat - Philip

Citat 1.
"Jag och min mor,tänkte hon. En sörjande vid graven. En däri. Vi kunde lika gärna ha bytt plats. Eller lagt oss brevid varandra.
"
Sida. 14

Med det här citatet tror jag att man kan konstatera att dotterns relation till hennes moder var väldigt stor. Att det verkligen var mor och dotter, och ingen annan som skulle kunna komma i mellan dem. Men också att det spelade ingen roll vem av dem två som låg inuti kistan och den som la en ros på den, för var dem inte tillsammans så var det inte lönt att leva enligt dem själva. Med citatet fick jag också en klar bild hur dottern kände sig nu när modern hade gått bort.

Citat 2.
"Det var det där med telefonsamtalen också. Vad fan det nu kunde betyda? The Rise and Fall of Flingel Bunt. Vad tusan var det för mening med att ringa och spela upp en gammal sextiotallåt i luren? Om och om igen.

Sida 26.

Man kan ju med lite fantasi misstänka att det är ett meddelande från mördaren till offret ,som heter Ryszard Maliks. Jag tänkte på låten och jag tyckte att det var både underligt och intressant ,vilket ledde till att jag ville få reda på vad personen, som ringde Ryszard,verkligen ville komma fram med låten. Det var en "kick" att fortsätta läsa.

Markus förväntningar

Mina förväntningar på boken är väldigt höga eftersom att den sägs vara väldigt bra och av det jag har läst verkar den vara bra. Jag har aldrig bloggat förut så det kan vara spännande att prova det. Jag tror att helheten kommer bli mycket bra.

Wednesday, March 3, 2010

Karolinas förväntningar

Jag tror att det kommer bli bra att jobba på detta sättet. Det är mycket enklare att redigera och man kan nå det överallt. Det är kul att vi testar att göra olika saker som tex blogg och wikis. Jag har kommit en bit i boken, men jag tycker inte att den är jättebra. Inte än iallafall. Jag hoppas att det inte blir svårt att hitta citat att skriva om. Det är det som jag tror är svårt med att arbeta på detta sättet.

Marcus förväntningar

Jag tror det kommer vara intressant för det är helt nytt men det kommer bli lite krångligt i början för man kanske glömmer hemsidan eller kanske lösenordet. Men det kommer väl säkert gå bra. Jag har läst boken lite men den verkar vara lite konstig i början.

Emils förväntingar

Jag hoppas att jobba på detta sättet kommer att bli bra eftersom att det är mycket lättare via dator och boken verkar vara bra än så länge och hoppas på att den förbli det.

Philips förväntningar

Jag tycker det ska bli både roligt och intressant att arbeta genom detta sätt. Det kommer bli mycket enklare och mycket smidigare. Boken verkar också bra :) Jag tog Håkan Nesslers bok pga att jag tyckte att den verkar mest spännande! Boken har också utsetts till den bästa svenska deckare år 1996, vilket också lockade!
Jag har läst cirka 30 sidor in i början av boken och jag tycker att den verkar bra och skriven på ett så intressant sätt att man redan håller på att bli fängslad och vill läsa mera. Nackdelen med att blogga såhär, kommer nog vara att många kommer glömma vart dom ska logga in och hur bloggen fungerar, och att dom kommer att glömma uppdatera sina inlägg